torsdag 11 juli 2013

Castle

Ny serie jag följer, riktigt bra.

Har just sett ett riktigt upprörande avsnitt. (S2e5)
Pappan bytte barn på bb för hans var sjukt, herregud! 
Hur kan någon göra så? 
Även om barnet är sjukt så är det ens eget, det bästa man har.
Om ens barn är sjukt, även i en obotlig dödlig sjukdom så tillbringar man väl fan varje sekund med sitt barn, gör varje sekund minnesvärd lycklig och speciell, man överger ALDRIG sitt barn. 
Och sedan, då går man själv och dör, det hade i af jag gjort.
Herregud, bara tanken på ett liv utan Phoenix gör mig så tårögd att jag inte ens ser vad jag skriver.
Nej utan honom finns jag inte. Så är det bara.

Inga kommentarer: