känner mig så jävla ensam.
Anton rngde och vi såg tv tillsammans en timme typ.
han berättade att dom hade kalas för pysen idag.
jag vet att jag inte kunnat komma,
men jag kunde i af fått bli inbjuden.
men icke.
och hur många av mina "kära gamla vänner"
har egentligen hört av sig?
hmm just de ja.
med tanke på hur dom tjata om hur dom skulle saka mig,
så förväntade jag mig lite att dom skulle prata med mig.
Eller lite "ge upp och kom hem och sup med oss nu"
faktum är, att hade dom gjort de hade jag nog packat och åkt hem direkt.
förutom attgå till skolan gör jag ingenting,
träffar ingen, ser fan inte ens någon.
från att jag gått he från skolan på fredagen fram tills de är dags att gå till skolan på måndags morgon går jag typ inte ens utan för dörren.
dessutom har tre inte sickat sin räkning till mig >.<
och det här som id lunch kändes som en sån jävla bra dag.
hah, icke, ska sluta inbilla mig sånt hädanefter.
nu ska jag gå och lägga mig i sängen och gråta ifred.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar